Arbetsgång måndag 23 November
Vi har under måndagen satt igång arbetet med att skriva mer på uppsatsen efter att vi varit iväg på vår resa i Söderhamn under förra veckan där vi samlade på oss en mängd material. Detta material bearbetas genom Yvonne som transkriberar intervjun som vi genomförde med Anna Lindqvist i Söderhamns kommun. Samtidigt har jag, Marcus, suttit och utvecklat mer på teoridelen där utgångspunkt ligger kring frågor som bland annat socialpolitiska grunder och välfärdsstaten. Allting flyter på i ett bra arbetstempo och denna vecka är det tänkt att vi ska göra stora delar av det som kommer ingå i uppsatsen. Ett viktigt moment som kommer ske under tisdagen är mötet med Khalid där vi förhoppningsvis får ut ännu mer om hur vi ska kunna utveckla uppsatsen till något riktigt bra.
Så långt så bra och fortsättningsvis kommer det säkert fortsätta in i det sista. Nu börjar vi också se mönster i vad som går att använda sig av i teoridelen i övriga delar av uppsatsen, en röd tråd börjar falla på plats. Förhoppningsvis känns det lika bra imorgon efter mötet med handledare.
En ny modell för samverkan och fördelning av statliga bidrag till regionala och lokala kulturverksamheter
Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommun
Kulturpolitiken bygger på att staten, landsting och kommuner har ett gemensamt ansvar för kulturpolitikens genomförande och dess måluppfyllelse. Av Statens kulturråds rapport Kultu-rens finansiering 2007, framgår att den offentliga finansieringen av kulturverksamheter (inklusive folkbildning och medier) upp-går till ca 22 miljarder kronor. Staten står för 45 procent av den offentliga finansieringen medan den kommunala nivåns andel uppgår till 55 procent.
091117
Kulturpolitiken bygger på att staten, landsting och kommuner har ett gemensamt ansvar för kulturpolitikens genomförande och dess måluppfyllelse. Av Statens kulturråds rapport Kultu-rens finansiering 2007, framgår att den offentliga finansieringen av kulturverksamheter (inklusive folkbildning och medier) upp-går till ca 22 miljarder kronor. Staten står för 45 procent av den offentliga finansieringen medan den kommunala nivåns andel uppgår till 55 procent.
091117
Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur
2.4
Relation till regeringens budgetproposition för 2010
Regeringen har under mandatperioden lyft fram tre områden som särskilt prioriterade inom kulturpolitiken. Dessa tre områden är barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden och förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. Prioriteringarna har presenterats i de budgetpropo-sitioner som regeringen har lagt fram för åren 2007–2009.
I denna proposition lämnar regeringen förslag om förnyade och till vår tid anpassade mål för en nationell kulturpolitik och om vissa ändringar i inriktningen för en rad verksamheter inom kulturpolitikens område. Regeringens samlade förslag till statsbudget för budgetåret 2010 presen-teras i budgetpropositionen (prop. 2009/10:1). Där behandlas samtliga anslag under Kulturdepartementets område inom utgiftsområdena 1 och 17.
När den här propositionen läggs fram befinner sig världsekonomin i en djup lågkonjunktur. Som en liten exportberoende ekonomi drabbas Sverige hårt. Sysselsättningsnivån har sjunkit kraftigt och regeringen har vidtagit en rad stabiliseringspolitiska åtgärder för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen. De ekonomiska förutsättningarna för nya utgifts-reformer är mycket begränsade under de närmaste åren. Det har dock varit möjligt att påbörja ett förändringsarbete genom att prioritera resur-serna inom utgiftsområdet tydligare mot de områden som regeringen särskilt vill uppmärksamma. Syftet med denna proposition är att lägga en stabil grund för politiken inom området och att ange de långsiktiga mål som politiken bör sträva mot oavsett konjunkturläge.
Vi kommer att avgränsa genom att lyfta fram en utav det tre områderna som regeringen lyfter fram, och det är kulturarv för framtiden.
För det kommer att passa in bäst med vår case som är klaverenshus.
Relation till regeringens budgetproposition för 2010
Regeringen har under mandatperioden lyft fram tre områden som särskilt prioriterade inom kulturpolitiken. Dessa tre områden är barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden och förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. Prioriteringarna har presenterats i de budgetpropo-sitioner som regeringen har lagt fram för åren 2007–2009.
I denna proposition lämnar regeringen förslag om förnyade och till vår tid anpassade mål för en nationell kulturpolitik och om vissa ändringar i inriktningen för en rad verksamheter inom kulturpolitikens område. Regeringens samlade förslag till statsbudget för budgetåret 2010 presen-teras i budgetpropositionen (prop. 2009/10:1). Där behandlas samtliga anslag under Kulturdepartementets område inom utgiftsområdena 1 och 17.
När den här propositionen läggs fram befinner sig världsekonomin i en djup lågkonjunktur. Som en liten exportberoende ekonomi drabbas Sverige hårt. Sysselsättningsnivån har sjunkit kraftigt och regeringen har vidtagit en rad stabiliseringspolitiska åtgärder för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen. De ekonomiska förutsättningarna för nya utgifts-reformer är mycket begränsade under de närmaste åren. Det har dock varit möjligt att påbörja ett förändringsarbete genom att prioritera resur-serna inom utgiftsområdet tydligare mot de områden som regeringen särskilt vill uppmärksamma. Syftet med denna proposition är att lägga en stabil grund för politiken inom området och att ange de långsiktiga mål som politiken bör sträva mot oavsett konjunkturläge.
Vi kommer att avgränsa genom att lyfta fram en utav det tre områderna som regeringen lyfter fram, och det är kulturarv för framtiden.
För det kommer att passa in bäst med vår case som är klaverenshus.
Förberedelse till på måndag
Glöm inte att ta kontakt med Klaverens hus
Möte kl 11 med hela gruppen
Möte kl 13 med Boel
Innan vi åker ska frågorna till Anna Lindqvist vara skickat till henne så hon kan förbereda med de frågor som kräver lite forskning från Annas sida.
Se vad Khalid tycker om vårt frågeformulär
Möte kl 11 med hela gruppen
Möte kl 13 med Boel
Innan vi åker ska frågorna till Anna Lindqvist vara skickat till henne så hon kan förbereda med de frågor som kräver lite forskning från Annas sida.
Se vad Khalid tycker om vårt frågeformulär
Mer Protokoll
§ 72 Dnr 2009/0110 860
Kulturutredningen 2009
Ärendebeskrivning
Söderhamns kommun är en av remissinstanserna för Kulturutredningen 2009.
Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden utsåg en politisk grupp 2009-01-26 § 14 att jobba med frågan, då ovetande om att kommunen
var remissinstans.
John Staffas (s) rapporterade i stora drag vad kulturutredningen omfattar.
Program för kulturpolitikens förnyelse:
Nya mål för kulturpolitiken
En annan roll för staten
Ett breddat politikområde
Fokus på offentliga arenor
Samspel med civilsamhälle och folkbildning
Kulturpolitik som aspektpolitik
Portföljmodell för samspel mellan stat, kommuner och landsting
Ny strategi för stöd till kulturskapande
Arkitektur för en förnyad kulturpolitik
Ny syn för institutionerna
2009-04-27
§ 158 Dnr 2009/0156 049
Besparingar 2009-09-29
§ 172 Dnr 2008/0015 041, 2009/0156 049
Budget/besparingar
Ärendebeskrivning
Kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ram sänks år 2010 till 115.8 mkr vilket innebär ett besparingskrav med 2.5 mkr. 2009-10-26
Kulturutredningen 2009
Ärendebeskrivning
Söderhamns kommun är en av remissinstanserna för Kulturutredningen 2009.
Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden utsåg en politisk grupp 2009-01-26 § 14 att jobba med frågan, då ovetande om att kommunen
var remissinstans.
John Staffas (s) rapporterade i stora drag vad kulturutredningen omfattar.
Program för kulturpolitikens förnyelse:
Nya mål för kulturpolitiken
En annan roll för staten
Ett breddat politikområde
Fokus på offentliga arenor
Samspel med civilsamhälle och folkbildning
Kulturpolitik som aspektpolitik
Portföljmodell för samspel mellan stat, kommuner och landsting
Ny strategi för stöd till kulturskapande
Arkitektur för en förnyad kulturpolitik
Ny syn för institutionerna
2009-04-27
§ 158 Dnr 2009/0156 049
Besparingar 2009-09-29
§ 172 Dnr 2008/0015 041, 2009/0156 049
Budget/besparingar
Ärendebeskrivning
Kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ram sänks år 2010 till 115.8 mkr vilket innebär ett besparingskrav med 2.5 mkr. 2009-10-26
Teoridelen
Har suttit här under morgonen och läst min bok kring socialpolitiska klassiker, tänkte jag kunde berätta lite för dig vad jag kommit fram till efter att ha läst detta. Framförallt hur vi kan använda oss av detta i uppsatsen så som jag ser det hela. Till att börja med bygger boken på tre olika modeller som tas upp gällande utvecklingen av välfärdsstaten där T.H. Marshall är den första som nämns i texten efter att han skrev en essä kring ämnet. Denna text skrev han år 1949 men den tar upp flera olika aspekter historiskt vilket jag ser som en
stor punkt att inleda vår uppsats med i teorin. Att vi visar på att vi är insatta i vad han tar upp i sin essä där den viktiga utgångspunkten ligger i att utveckla socialt medborgarskap. Där ingår även skyldigheter och rättigheter mot staten. Det är kortfattat om vad första modellen bygger på.
Den andra modellen som nämns i boken är R.M. Titmuss som skrev en bok kring ämnet när han var verksam på 1950- och 1970-talet där han utvecklar det som Marshall kom fram till. Boken presenterar historiska händelser ännu en gång i inledningen av presentationen av modellen. Under denna teori ligger
mycket vikt på krig som härjat i världen och hur välfärdsstater organiserat sig i dessa tider. Han ger en definition av vad en välfärdsstat innebär mer ingående i sin modell kring utvecklingen. Dessutom tas flera olika skillnader upp som tillämpats på olika platser samt hur händelser påverkat.
Den sista modellen som tas upp är G- Esping-Andersen som talar om tre viktiga punkter som han berör på olika sätt. Dessa tre olika begrepp som han använder sig av för att beskriva välfärdsutveckling och socialpolitiken är välfärdsregim, de-kommodifering och stratifiering. Tre begrepp som jag själv inte riktigt har
hundra procent koll på vad alla innebär men hans huvudpoänger är också att han delar in länder i olika fack, exempelvis de Nordiska länder i jämförelse med övriga där det tydligt går att se vilken Socialdemokratisk välfärdsstatsregim vi formats utifrån. Detta kapitel tyckte jag själv var väldigt intressant att läsa.
Frågan om hur vi använder denna teori i uppsatsen kvarstår men jag har en idé. Vi går tillbaka politiskt sätt med socialpolitik i Sverige som faktiskt ligger till grund till mångt och mycket även idag. Flera av de grundläggande punkterna som Marshall tar upp går att återkoppla till kulturpolitikens utformning idag. Även Titmuss
är intressant att ta upp i teoridelen likaså med Esping-Andersen. Mitt förslag är att vi presenterar de olika modellerna under teori delen vilket kan bli väldigt intressant att sedan bygga på när vi beskriver hur politiken ser ut idag. Vi får helt enkelt prata lite mer om detta men kände att jag bara vill ge dig en liten bild av hur jag tänkte
mig.
//Marcus
stor punkt att inleda vår uppsats med i teorin. Att vi visar på att vi är insatta i vad han tar upp i sin essä där den viktiga utgångspunkten ligger i att utveckla socialt medborgarskap. Där ingår även skyldigheter och rättigheter mot staten. Det är kortfattat om vad första modellen bygger på.
Den andra modellen som nämns i boken är R.M. Titmuss som skrev en bok kring ämnet när han var verksam på 1950- och 1970-talet där han utvecklar det som Marshall kom fram till. Boken presenterar historiska händelser ännu en gång i inledningen av presentationen av modellen. Under denna teori ligger
mycket vikt på krig som härjat i världen och hur välfärdsstater organiserat sig i dessa tider. Han ger en definition av vad en välfärdsstat innebär mer ingående i sin modell kring utvecklingen. Dessutom tas flera olika skillnader upp som tillämpats på olika platser samt hur händelser påverkat.
Den sista modellen som tas upp är G- Esping-Andersen som talar om tre viktiga punkter som han berör på olika sätt. Dessa tre olika begrepp som han använder sig av för att beskriva välfärdsutveckling och socialpolitiken är välfärdsregim, de-kommodifering och stratifiering. Tre begrepp som jag själv inte riktigt har
hundra procent koll på vad alla innebär men hans huvudpoänger är också att han delar in länder i olika fack, exempelvis de Nordiska länder i jämförelse med övriga där det tydligt går att se vilken Socialdemokratisk välfärdsstatsregim vi formats utifrån. Detta kapitel tyckte jag själv var väldigt intressant att läsa.
Frågan om hur vi använder denna teori i uppsatsen kvarstår men jag har en idé. Vi går tillbaka politiskt sätt med socialpolitik i Sverige som faktiskt ligger till grund till mångt och mycket även idag. Flera av de grundläggande punkterna som Marshall tar upp går att återkoppla till kulturpolitikens utformning idag. Även Titmuss
är intressant att ta upp i teoridelen likaså med Esping-Andersen. Mitt förslag är att vi presenterar de olika modellerna under teori delen vilket kan bli väldigt intressant att sedan bygga på när vi beskriver hur politiken ser ut idag. Vi får helt enkelt prata lite mer om detta men kände att jag bara vill ge dig en liten bild av hur jag tänkte
mig.
//Marcus
Mer protokoll
§ 14
Styrgrupp för kulturutredningen
Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden ska studera den statliga kulturutredningen 2009 och analysera betydelsen av den för det lokala kulturlivet i kommunen. 2009-01-26
§ 21 Dnr 2009/0015 041
Budget 2009
Ärendebeskrivning
Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden har inför 2009 genomfört en genomlysning av förvaltningsuppdragen i
jämförelse med omvärldsanalysen. Nämnden har också haft en genomgång av aktuella utvecklingsprogram och
projekt.
Verksamhetsplanen för 2009 är skriven och antagen med utgångspunkt från redogörelsen.
Alla verksamheter vid kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen har i budgetarbetet
haft att ta hänsyn till verksamhetsplanens innehåll samt att så klart som möjligt beräkna de intäkter och kostnader
som verksamheten medför.
Inför 2009 har kultur- och samhällsutvecklingsnämnden fått ett stort sparkrav och skillnaden mellan behoven av
medel och tilldelad ram är 7,3 mkr. 2009-02-23
§ 49 Dnr 2009/0018 009
Ekonomisk rapport och prognos
Ärendebeskrivning
Samtliga verksamheter i Söderhamns kommun skall från och med 2009 månadsvis
lämna ekonomisk rapport och prognos för hela året.
§ 59 Dnr 2008/0148 805
Mindre översyn av bidraget till allmänna samlingslokaler
§ 61 Dnr 2008/0028 805
Verksamhetsbidrag kulturföreningar 2009
Bilaga kultur- och samhällsutvecklingsnämnden § 61, 2009-03-30
Styrgrupp för kulturutredningen
Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden ska studera den statliga kulturutredningen 2009 och analysera betydelsen av den för det lokala kulturlivet i kommunen. 2009-01-26
§ 21 Dnr 2009/0015 041
Budget 2009
Ärendebeskrivning
Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden har inför 2009 genomfört en genomlysning av förvaltningsuppdragen i
jämförelse med omvärldsanalysen. Nämnden har också haft en genomgång av aktuella utvecklingsprogram och
projekt.
Verksamhetsplanen för 2009 är skriven och antagen med utgångspunkt från redogörelsen.
Alla verksamheter vid kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen har i budgetarbetet
haft att ta hänsyn till verksamhetsplanens innehåll samt att så klart som möjligt beräkna de intäkter och kostnader
som verksamheten medför.
Inför 2009 har kultur- och samhällsutvecklingsnämnden fått ett stort sparkrav och skillnaden mellan behoven av
medel och tilldelad ram är 7,3 mkr. 2009-02-23
§ 49 Dnr 2009/0018 009
Ekonomisk rapport och prognos
Ärendebeskrivning
Samtliga verksamheter i Söderhamns kommun skall från och med 2009 månadsvis
lämna ekonomisk rapport och prognos för hela året.
§ 59 Dnr 2008/0148 805
Mindre översyn av bidraget till allmänna samlingslokaler
§ 61 Dnr 2008/0028 805
Verksamhetsbidrag kulturföreningar 2009
Bilaga kultur- och samhällsutvecklingsnämnden § 61, 2009-03-30
Text att utgå i från
Dokumentation kring en konferens som Kulturrådet genomförde där finanskrisen kom till tals.
Regeringens proposition här går också hitta fakta kring utvecklingen av kulturpolitiken.
Jag satt och läste lite i dessa två dokument där jag hittade lite intressanta fakta som möjligtvis går att använda sig av när vi utvecklar dels teori men även vid textinnehållet senare i uppsatsen. Speciellt med tanke på utvecklingen kring kulturpolitiken som kan vara väldigt relevant att skriva om i denna text där vi tar upp det politiska i Sverige.
Regeringens proposition här går också hitta fakta kring utvecklingen av kulturpolitiken.
Jag satt och läste lite i dessa två dokument där jag hittade lite intressanta fakta som möjligtvis går att använda sig av när vi utvecklar dels teori men även vid textinnehållet senare i uppsatsen. Speciellt med tanke på utvecklingen kring kulturpolitiken som kan vara väldigt relevant att skriva om i denna text där vi tar upp det politiska i Sverige.
Planer inför framtiden och nu
Under förmiddagen har Yvonne och jag suttit med uppsatsen för att komma igång med arbetet och lyckats komma igång på ett bra sätt när vi lagt upp hur vi ska arbeta denna vecka. Vi har valt att döpa dokumentet till "Kulturen i krisen" för att sedan utveckla detta till något spännande. Vissa delar har vi kommit igång att skriva så som bakgrund, syfte och frågeställning, detta ska vi utveckla mer fram till på onsdag när vi ska visa upp det för handledare. Till på onsdag har vi också en uppgift i att skriva fråga som ska skickas till Anna inför nästa veckas resa upp till Söderhamn. Vi bestämde att vi ska sättas och ner någon dag, idag eller imorgon, för att formulera frågor till henne eftersom att det blir en bättre intervju med bra svar om hon kan förberedda sig lite innan vi kommer. Något vi också måste göra denna vecka är att läsa en mängd olika texter som finns poltiskt kring kulturpolitiken i Sverige. Dessa texter går att finna nedan på länkar. Ett annat litet problem vi har just nu är hur vida böckerna kommer eller inte men om vi inte får dessa senast onsdag blir det att sitta på biblioteket och läsa. För teoridelen måste också komma igång nu under denna eller nästa vecka.
I vilket fall har vi fått en bra start på veckan!
Att läsa:
- Tid för kultur
- Moderaterna om kultur
- Klaverens hus
I vilket fall har vi fått en bra start på veckan!
Att läsa:
- Tid för kultur
- Moderaterna om kultur
- Klaverens hus
Protokoll från Kultur och Samhällsutvecklingsnämnden söderhamn
Hitta diverse protokoll som är intressanta
Med anledning av kultur- och fritidsavdelningens negativa prognos för innevarande år har avdelningen analyserat
vilka åtgärder som skulle kunna genomföras omedelbart för att begränsa underskottet. 2008-10-27
Ekonom Anna Olsson har tillsammans med förvaltningschef Gunnar Mellqvist och verksamhetscheferna arbetat med
budget 2009 och plan 2010-2011. Något förslag föreligger inte vid dagens sammanträde utan man diskuterade förutsättningar och tidigare förslag till besparingar. 2008-11-24
Granskning av kultur- och samhällsutvecklingsnämndens verksamhet 2008-12-15
Med anledning av kultur- och fritidsavdelningens negativa prognos för innevarande år har avdelningen analyserat
vilka åtgärder som skulle kunna genomföras omedelbart för att begränsa underskottet. 2008-10-27
Ekonom Anna Olsson har tillsammans med förvaltningschef Gunnar Mellqvist och verksamhetscheferna arbetat med
budget 2009 och plan 2010-2011. Något förslag föreligger inte vid dagens sammanträde utan man diskuterade förutsättningar och tidigare förslag till besparingar. 2008-11-24
Granskning av kultur- och samhällsutvecklingsnämndens verksamhet 2008-12-15
Resan planerad
Idag köptes det biljetter till Söderhamn mellan 17-20 nov. (Yvonne stannar över helgen)
På den tiden ska vi hinna göra en interjuv med Anna Lindqvist, även ska vi boka ett intervju tillfälle med en utav styrelseledatmöterna i Klaverens hus för en filmad intervju.
Något kom vi måste fixa till nästa vecka.
Resterande av denna vecka kommer vi att läsa fakta och finna vår teori, hade lite problem med att finna böckerna som vill ha som är:
Bo Rothstein (1994-2002), Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik
Håkan Johansson (2008), Socialpolitiska klassiker
Vi boka upp dem på statsbibloteket här i Norrköping, de är försenat inlämnat, hoppas att de kommer tillbaka snart, så att vi kan läsa dem.
På den tiden ska vi hinna göra en interjuv med Anna Lindqvist, även ska vi boka ett intervju tillfälle med en utav styrelseledatmöterna i Klaverens hus för en filmad intervju.
Något kom vi måste fixa till nästa vecka.
Resterande av denna vecka kommer vi att läsa fakta och finna vår teori, hade lite problem med att finna böckerna som vill ha som är:
Bo Rothstein (1994-2002), Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik
Håkan Johansson (2008), Socialpolitiska klassiker
Vi boka upp dem på statsbibloteket här i Norrköping, de är försenat inlämnat, hoppas att de kommer tillbaka snart, så att vi kan läsa dem.
Lite idéer
Yvonne och jag har suttit nu under förmiddagen och diskuterat lite kring vilket case vi ska ha i uppsatsen. Vi har kommit fram till att det skulle vara relevant med att göra en intervju med Anna Lindqvist som är chef i Söderhamns kommuns kultur- och samhällsutveckling. Ett fall vi är intresserade av att studera utifrån ett lokalt perspektiv är Klaverens Hus som hotas av nedläggning. Utifrån detta case vill vi studera hur finanskrisen har påverkat på lokal nivå. Vi har även kollat lite mer på litteratur och fann en bok, "Den svenska välfärsmodellen - utveckling eller avveckling" samt "Vad bör staten göra?". Dessa båda böckerna har vi tänkt använda i vår teori del av uppsatsen. Till vår hjälp har vi också en rapport som Moderaterna har gjort gällande den Nya kulturpolitiken och även hur regeringen arbetar med denna fråga och nu känns det som att vi har mängder med material att gå igenom för att ta oss vidare i arbetet. Men en bra start!
Upplägg till uppsats
1. Bakgrund
Finanskrisens eftekt på olika samhällsområden inklusive det kulturella fälltet och den kulturella repoduktionen.
-Specifik om dit kulturområde som utgör problemställningen (är det något från Svergie eller utanför)
1.1 Syfte och Frågeställning
1.2 Avgränsning
2 Teori
3 Metod
4 Kontextualisering A = Allmänt
Kontextualisering B = Specifik
5 Analys (Koppling till teori och begrepp)
6 Analys
Finanskrisens eftekt på olika samhällsområden inklusive det kulturella fälltet och den kulturella repoduktionen.
-Specifik om dit kulturområde som utgör problemställningen (är det något från Svergie eller utanför)
1.1 Syfte och Frågeställning
1.2 Avgränsning
2 Teori
3 Metod
4 Kontextualisering A = Allmänt
Kontextualisering B = Specifik
5 Analys (Koppling till teori och begrepp)
6 Analys
Intressant
4. MUSEER OCH KONSTHALLAR
Det totala antalet museer och konsthallar i Sverige uppgår till cirka 2 000 men en majoritet
av dessa ingår inte i den officiella statistiken eftersom de inte uppfyller kriteriet att
yrkesutbildad personal ska ha genomfört minst ett årsverke vid institutionen under året.
De museer som inte uppfyller kriterier är främst hembygdsgårdar och arbetslivsmuseer.
som man kan läsa på kulturrådets egna undersökning, http://www.kulturradet.se/Documents/Bilder/press/museer_konsthallar_2008_final.pdf Tycker jag är en intressant avgränsning. Då finns det väl mer kultur utbyte?
som man kan läsa på kulturrådets egna undersökning, http://www.kulturradet.se/Documents/Bilder/press/museer_konsthallar_2008_final.pdf Tycker jag är en intressant avgränsning. Då finns det väl mer kultur utbyte?
Diskussioner
Idag när jag och Marcus träffades i skolan diskuterade om vår uppsats.
Det vi vill är att vi ska ha mycke diskussioner så att det blir lättare för oss senare att skriva ihop uppsatsen.
Vi prata även om vårt ämne, som tidigare idag skrev Marcus om sina funderingar kring kultur i kris. Att det kanske har en större med politik att göra.
Som exempel när det blev regeringsskifte blev det även ett skifte i fördelningen på hur pengarna ska disputeras ut till Sveriges olika kommuner. Men nu i dagarna har det blivit mycket prat om Socialdemokraterna att de ska satsa mer kultur och påstår att borgarna är inte lika intresserad utav kultur.
Men senare kom vi in på vad är kvalitativt- och kvantitet- kultur? Något som vi vill ta upp med våran uppsatshandledare. För vi känner att det är relativt att ta upp.
Men senare kom vi in på vad är kvalitativt- och kvantitet- kultur? Något som vi vill ta upp med våran uppsatshandledare. För vi känner att det är relativt att ta upp.
Funderingar
Jag har funderat lite kring uppsatsen som vi ska skriva och funnit, genom länkarna, en röd tråd i att kulturpolitiken får ett uppsving under kristider och blir allt viktigare. En av de viktigaste frågorna som Socialdemokraterna trycker på till valet nästa år är att satsa mer pengar på kulturen för att lyfta upp det som en av kärnfrågorna till valåret. En utredning som varit väldigt kritiserad under 2009 är kulturutredning som lades fram i början av året. Kritiken har kommit överallt ifrån och bland annat Leif Pagrotski uttalar sig kring detta i en av artiklarna som vi har med i länkarna. Men vad har jag funderat över när jag läst texterna?
Jo, att vi borde fokusera på två frågeställningar som går ihop med varandra. För det första utveckla vad vi menar med finanskrisen. För det andra förklara vad kulturutredningen har för egentliga mål med att avveckla Kulturrådet och därigenom kommer vi automatiskt komma in på frågan kring kvalitativ och kvantitativ kultur i utbudet. Uppenbarligen har denna fråga blivit allt viktigare i samhället och engagerar mängder med människor så svaret på en av våra frågor kring att engagemanget försvinner är nästintill besvarad att det inte är så om vi ser på debatterna som pågår överallt. Tvärtom engagemanget har nog aldrig varit större dessutom så väljer S att lyfta upp kulturpolitiken vilket inte borgarna gör. Dock finns det folk som anser att pengar hålls kvar i kulturen men flyttas över till områden där överklassen kan frossa i krisen.
Läs gärna igenom det jag skrivit och fundera på det till mötet.