Teoridelen
Har suttit här under morgonen och läst min bok kring socialpolitiska klassiker, tänkte jag kunde berätta lite för dig vad jag kommit fram till efter att ha läst detta. Framförallt hur vi kan använda oss av detta i uppsatsen så som jag ser det hela. Till att börja med bygger boken på tre olika modeller som tas upp gällande utvecklingen av välfärdsstaten där T.H. Marshall är den första som nämns i texten efter att han skrev en essä kring ämnet. Denna text skrev han år 1949 men den tar upp flera olika aspekter historiskt vilket jag ser som en
stor punkt att inleda vår uppsats med i teorin. Att vi visar på att vi är insatta i vad han tar upp i sin essä där den viktiga utgångspunkten ligger i att utveckla socialt medborgarskap. Där ingår även skyldigheter och rättigheter mot staten. Det är kortfattat om vad första modellen bygger på.
Den andra modellen som nämns i boken är R.M. Titmuss som skrev en bok kring ämnet när han var verksam på 1950- och 1970-talet där han utvecklar det som Marshall kom fram till. Boken presenterar historiska händelser ännu en gång i inledningen av presentationen av modellen. Under denna teori ligger
mycket vikt på krig som härjat i världen och hur välfärdsstater organiserat sig i dessa tider. Han ger en definition av vad en välfärdsstat innebär mer ingående i sin modell kring utvecklingen. Dessutom tas flera olika skillnader upp som tillämpats på olika platser samt hur händelser påverkat.
Den sista modellen som tas upp är G- Esping-Andersen som talar om tre viktiga punkter som han berör på olika sätt. Dessa tre olika begrepp som han använder sig av för att beskriva välfärdsutveckling och socialpolitiken är välfärdsregim, de-kommodifering och stratifiering. Tre begrepp som jag själv inte riktigt har
hundra procent koll på vad alla innebär men hans huvudpoänger är också att han delar in länder i olika fack, exempelvis de Nordiska länder i jämförelse med övriga där det tydligt går att se vilken Socialdemokratisk välfärdsstatsregim vi formats utifrån. Detta kapitel tyckte jag själv var väldigt intressant att läsa.
Frågan om hur vi använder denna teori i uppsatsen kvarstår men jag har en idé. Vi går tillbaka politiskt sätt med socialpolitik i Sverige som faktiskt ligger till grund till mångt och mycket även idag. Flera av de grundläggande punkterna som Marshall tar upp går att återkoppla till kulturpolitikens utformning idag. Även Titmuss
är intressant att ta upp i teoridelen likaså med Esping-Andersen. Mitt förslag är att vi presenterar de olika modellerna under teori delen vilket kan bli väldigt intressant att sedan bygga på när vi beskriver hur politiken ser ut idag. Vi får helt enkelt prata lite mer om detta men kände att jag bara vill ge dig en liten bild av hur jag tänkte
mig.
//Marcus
stor punkt att inleda vår uppsats med i teorin. Att vi visar på att vi är insatta i vad han tar upp i sin essä där den viktiga utgångspunkten ligger i att utveckla socialt medborgarskap. Där ingår även skyldigheter och rättigheter mot staten. Det är kortfattat om vad första modellen bygger på.
Den andra modellen som nämns i boken är R.M. Titmuss som skrev en bok kring ämnet när han var verksam på 1950- och 1970-talet där han utvecklar det som Marshall kom fram till. Boken presenterar historiska händelser ännu en gång i inledningen av presentationen av modellen. Under denna teori ligger
mycket vikt på krig som härjat i världen och hur välfärdsstater organiserat sig i dessa tider. Han ger en definition av vad en välfärdsstat innebär mer ingående i sin modell kring utvecklingen. Dessutom tas flera olika skillnader upp som tillämpats på olika platser samt hur händelser påverkat.
Den sista modellen som tas upp är G- Esping-Andersen som talar om tre viktiga punkter som han berör på olika sätt. Dessa tre olika begrepp som han använder sig av för att beskriva välfärdsutveckling och socialpolitiken är välfärdsregim, de-kommodifering och stratifiering. Tre begrepp som jag själv inte riktigt har
hundra procent koll på vad alla innebär men hans huvudpoänger är också att han delar in länder i olika fack, exempelvis de Nordiska länder i jämförelse med övriga där det tydligt går att se vilken Socialdemokratisk välfärdsstatsregim vi formats utifrån. Detta kapitel tyckte jag själv var väldigt intressant att läsa.
Frågan om hur vi använder denna teori i uppsatsen kvarstår men jag har en idé. Vi går tillbaka politiskt sätt med socialpolitik i Sverige som faktiskt ligger till grund till mångt och mycket även idag. Flera av de grundläggande punkterna som Marshall tar upp går att återkoppla till kulturpolitikens utformning idag. Även Titmuss
är intressant att ta upp i teoridelen likaså med Esping-Andersen. Mitt förslag är att vi presenterar de olika modellerna under teori delen vilket kan bli väldigt intressant att sedan bygga på när vi beskriver hur politiken ser ut idag. Vi får helt enkelt prata lite mer om detta men kände att jag bara vill ge dig en liten bild av hur jag tänkte
mig.
//Marcus
Kommentarer
Trackback
